Muskler eller fett?

Inte ens kroppsbyggare har så lite fett på kroppen som en otränad chimpans.

När narrarna samlas till sina festmåltider tänker de sällan på hur mycket de sätter i sig. Men efteråt, när de sitter där dästa och avger metangaser, då diskuteras inte sällan faran med att till exempel äta för mycket fett. Det lägger sig inte bara kring magen och ger dig ett BMI som en elefant – det värsta är ju ändå kolesterolet som täpper till dina ådror.

För så är det ju, ty det har läkarvetenskapen sagt i minst fyra decennier. Nu har emellertid allt fler experter ansett tiden mogen att blåsa av kolesterolvarningarna. Runt 80 procent av kolesterolet i blodet produceras nämligen av den egna levern och har mycket lite med vad vi stoppar i oss att göra. Det har man vetat länge, men genom att hemlighålla kunskapen har läkemedelsbolagen kunna bli feta på inkomster från statiner och andra kolesterolsänkande preparat.

Men visst stoppar vi i oss mängder av fett, i varje fall i jämförelse med våra närmaste släktingar bland aporna. Det framgår om inte annat av procenten kroppsfett. En chimpanshane har normalt endast 0,005 procent fett på kroppen medan vi herrar har mellan 12 och 20 procent. Kvinnor bär på 24-31 procent fett, en chimpanshona ungefär 3,6 procent.

Två antroploger i Kalifornien har studerat detta och ställt sig frågan hur det kan vara så stor skillnad när det gäller fettmängd mellan två arter som delar 99 procent av DNA. Slutsatserna är intressanta. Människan har sedan urminnes tider varit en vandrare som förflyttat sig över stora avstånd i sitt sökande efter föda. När vi hittade mycket mat lpå en plats lagrade vi näring i våra kroppar, och framför allt fettet kom väl till pass när vi befann oss i kalla områden.

Chimpanserna däremot rör sig inom begränsade områden i Afrikas centrala delar där det alltid finns gott om mat. De behöver inte fett, däremot behöver de muskler för att kunna klättra upp i träden och skaffa föda. Överviktiga chimpanser har svårare att göra det.

Skillnaden i fettprocent kan intressant nog också ha påverkat hjärnans utveckling hos de båda arterna. Människohjärnan är ungefär tre gånger så stor som chimpansens. Att utveckla muskler och hjärnor kostar på metabolismen, och troligen var det så att när människan skaffade sig energireserver i form av fett så gynnades hjärnan mer än musklerna.

Men ibland kan man som skeppsgosse på Narrskeppet undra om människans stora hjärna används på optimalt sätt. Vårt beteende i många situationer liknar ju faktiskt mer chimpansernas när de jagar i flock under gälla skrik och vrål.  

Källa: Adrienne L. Zihlmana and Debra R. Bolter. "Body composition in Pan paniscus compared with Homo sapiens has implications for changes during human evolution." June 2015. PNAS. www.pnas.org/cgi/doi/10.1073/pnas.1505071112