En värld full av lögner

 

Tre klimatnarrar som lever på pengar från världens miljöorganisationer.

Vid det här laget borde många känna till hur vinklade IPCC:s klimatrapporter är. Men i stället för att avfärda dem som politisk propaganda förmedlar media världen över nya och illa underbyggda larmrapporter. New York Times skrev exempelvis med anledning av den senaste rapporten att ”forskarna” har kommit fram till att klimatförändringarna ”utgör en stor fara för världens tillgång på föda”. Och nyhetsbyrån AP meddelade att vi kan vänta oss ”svält, fattigdom, översvämningar, värmeböljor, torka, krig och sjukdomar” i klimatförändringens spår.

En av de skarpaste kritikerna av IPCC:s rapporter är Donna Laframboise som Skeppsgossen tidigare skrivit om. Hon har valt att forska i rapportens tillkomst och struntat i alla sinnesförvirrade slutsatser. Hon berättar på sin blogg att hundratals personer hjälpt till att skriva de 30 kapitlen i den sektion som kallas ”Working Group 2”. Deras texter har sedan komprimerats av 71 individer till en 29-sidig sammanfattning.  

”Man borde kunna förvänta sig att de som gjort arbetet är neutrala, omdömesgilla vetenskapsmän”, skriver hon. ”Men tyvärr är det inte alls på det sättet.”

Ta till exempel Michael Oppenheimer. Han är astrofysiker med ett förflutet som aktivist, avlönad som konsult i den rika och mäktiga miljöorganisationen Environmental Defense Fund (EDF).

Ett annat namn är marinbiologen Ove Hoegh-Guldberg med hemvist i Australien. Han har också tillhört miljöaktivisterna i ett par decennier, avlönad först av Greenpeace och numera av WWF. Det var denne Hoegh-Guldberg som larmade om massblekningen av koraller redan 1994, även det en till stora delar lögnaktig rapport (se nedan).

Nyazeeländaren Alistair Woodward är läkare och har författat en rad artiklar om bland annat behovet av upplysning om klimatförändringarna inom hälsovården!

De här tre herrarna stod för varsitt kapitel redan i den förra och hårt kritiserade IPCC-rapporten, och Donna Laframboise är förvånad över att de fått uppdraget att författa också den nya rapporten. Hon karakteriserar deras medverkan som en skandal. ”Detta är den verkliga historien”, skriver hon. ”Den som PK-media missade totalt.”

Läs gärna hela blogginlägget på www.nofrakkingconsensus.com

Ny forskning visar att korallerna inte alls är så sårbara för temperaturförändringar som det påståtts. Genom en kemisk process kan de med hjälp av bakterier i vattnet effektivt kontrollera klimatet i sin närmiljö. Bakterierna omvandlar korallens kemiska försvarsmedel till en gas som bildar avkylande ”moln” i vattnet omkring reven. Och ju tätare molnen är desto större verkan har de på vattentemperaturen.  Det ämne korallen producerar heter DMSP eller dimetylsulfoniopropionat (mer om detta kan du läsa på http://www.thegwpf.org/gaia-action-coral-reefs-inbuilt-mechanism-adapts-local-temperature). Det är första gången forskningen kunnat slå fast att också djur kan tillverka DMSP; tidigare trodde man att det var alger i korallreven som stod för produktionen.

Mera vatten. Idioten på resa, Karl Pilkington, har funderat kring påståendena om stigande havsnivåer och kommit fram till följande geniala slutsats: “Det har inget med smältande isberg att göra. Orsaken är att det finns för mycket fisk i haven. Dra upp fisken och vattnet kommer att sjunka. Enkelt. Elementär vetenskap.”

Helt i klass med IPCC:s slutsatser om jordens klimat.

Så var det vindkraften igen, ett ämne som gått som en följetong ombord på Narrskeppet. Medan alltfler ifrågasätter nyttan av den, fortsätter exempelvis Vattenfall att slösa bort skattemedel på nya vindkraftsparker till havs. I USA är situationen likartad. Obamaregimen subventionerar med skattemedel och så länge de statliga pengarna flödar ligger vägen öppen för riskkapitalisterna och storskojarna inom den alternativa energin.

Enligt American Wind Energy Association (AWEA) har dock utbyggnaden nu nästan avstannat i väntan på besked om fortsatta skattekrediter och subventioner. Som Skeppsgossen – och många andra med honom – ofta påpekat är det ju märkligt att ett energislag som funnits i så många år ännu inte kan stå på egna ben utan statliga bidrag. Om konsumenterna verkligen vill ha vindkraft som ett första alternativ, då borde de också vara beredda att betala för den. Det finns amerikanska bedömare som jämför vindkraftsbubblan med finanskrisen 2008. 

Det lär ha varit Joseph Goebbels som sade att om man upprepar en lögn tillräckligt ofta så tror folk på den till slut. Skeppsgossen kom att tänka på hans ord när han samspråkade med en äldre dam efter den senaste höststormen i Sydsverige, den som i vårt land fick namnet Simone för att inte kränka muslimerna. Hon trodde på fullt allvar att det var de smältande isarna vid polerna som orsakat den. Pliktskyldigast upplyste jag henne om att isutbredningen vid både Nord- och Sydpolen är rekordstor – ”men”, invände hon, ”det säger de ju inte i televisionen”.

Det är enligt min mening direkt brottsligt att som våra media gör medvetet förtiger eller förvrider fakta när de inte ”stämmer med” den politiskt korrekta bilden. Jämförelserna med Sovjetdiktaturen, Nazi-Tyskland, DDR och Nordkorea ligger snubblande nära.

På Klimatupplysningen har Börje Sandquist i ett inlägg påtalat hur SVT/SR och deras ständiga klimathotspropaganda gör både barn och vuxna sjuka av klimatångest.

Den förgiftade klimathotarkniven som trängt så djupt in i ungdomars framtidstro, vrids så gott som dagligen runt av Public Service:s medarbetare på det att såret i själen, skapat av en sanslöst överdriven klimathotspropaganda, aldrig må läkas.

Public Service:s hållning och rapportering kring den vetenskapligt alls icke avgjorda frågan om klimatet är enögt snedvriden, otillständigt ansvarslös, skapande ångest och depressioner.

Se vidare ”En lekmans funderingar kring TV-avgiften, medias klimathotsrapportering och ungdomars därav tappade sugar” www.klimatupplysningen.se

"I en demokratur (notera ordet noggrant) råder allmänna och fria val, åsiktsfrihet råder formellt men politiken och massmedian domineras av ett etablissemang som anser att bara vissa meningsyttringar skall släppas fram. Konsekvensen blir att medborgarna lever i en föreställning att de förmedlas en objektiv och allsidig bild av verkligheten. Åsiktsförtrycket är väl dolt, den fria debatten stryps."

Så skrev Vilhelm Moberg för många decennier sedan - där är vi idag.