En ny brittisk studie visar än en gång att vindkraften är oerhört kostsam, ineffektiv och dyrbar. För att åstadkomma samma utsläppsminskning kostar vindkraften tio gånger mer än t.ex. gaseldade kraftverk. Trots det fortsätter den brittiska regeringen (liksom den svenska) att satsa skattebetalarnas pengar i denna energiform.
Det är ekonomiprofessorn Gordon Hughes vid universitet i Edinburgh som räknat på de verkliga kostnaderna för vindkraften. Om det är miljön man månar om, säger professorn, så är vindkraften det absolut dyraste alternativet. Ett gaseldat kraftverk kan byggas för runt 13 miljarder pund, medan motsvarande vindfarmer kostar 120 miljarder.
Det finns också andra beräkningar som ger ungefär samma negativa resultat. Världens största vindsnurror vilar på 1 300 kubikmeter betongfundament. För tillverkningen av denna betong går det åt 893 megajoules/ton. Plus transporten av 3 250 ton betong (vikten beräknar på 2,5 ton/kubikmeter). Resultatet blir 893 mj x 3 250 ton = 2 902 250 megajoules.
En megajoule motsvarar 3,6 kWh. Av detta följer att den här vindsnurran måste generera 806 180 kWh innan den ersatt den energi som gått åt enbart för att framställa betongfundamentet.
Därtill kommer produktionskostnaden för 180 ton stål och brytningen och bearbetningen av 100-tals kg giftiga sällsynta jordmetaller. Själva snurran är 120 m hög och bladen 61,5 m långa…
Men vänta – Norge planerar ännu högre vindkraftverk. Med en höjd på 180 m och en propeller med 126 m långa blad ska ett sådant åbäke kunna ge el till 2 000 bostäder till en kostnad i storleksordningen 67 miljoner dollar. Kostnaden för varje bostad blir då runt 33 000 dollar, plus drifts- och underhållskostnader. Plus kostnaderna för nedmontering när snurran tjänat ut.
Skeppsgossen tycker att de här beräkningarna borde få vem som helst att inse hur vansinnig satsningen på vindkraft är. Men politikerna framhärdar, elleverantörerna gnuggar händerna och markägarna fyller sina kassakistor påhejade av alla de gröna idioter som kallar vindkraften miljövänlig.
.jpg)
"Det spelar ingen roll hur många argument mot vindkraften som förs fram i debatten"
SvaraRaderaDet är inte mängden argument som räknas, det är kvaliteten på kritiken. Ett felaktigt argument kan göra att andra relevanta argument kommer i skymundan. En person framstår inte som trovärdig om ett av tio argument är felaktigt, trots att nio är riktiga.
Ett vindkraftverk av den storleken du beskriver producerar väl ett normalår ungefär 8 miljoner KWh vilket är ungefär 10 ggr så mycket energi som går åt för att bygga fundamentet.
Sedan blandar du nog ihop enheten på kostnaderna. Det är nog inte dollar utan kronor. De 3 MW vindkraftvek som ska byggas i Jädraås med 112 m i diameter beräknas kosta c:a 43 milj SKR/styck inkl transformatorer och högspänningsledning för anslutning till Svenska Kraftnät i Ockelbo.
Än så länge så är de flesta vindkraftverk som byggs i Sverige utan permanentmagneter.
Rent allmänt så får man intrycket av att du är dåligt insatt i vindkraft. Om man talar om ett verk med 61.5 m långa blad så ger det en diameter på c:a 116 m. Då är det rimligt att Narcellen är på 120 m höjd och att fundmentet behöver vara på 3000 ton. Senare skriver du om ett vindkraftverk med 126 m långa blad. Det finns inte ännu och jag antar att du menar diameter. Ett sådant verk borde kosta mellan 50-60 miljoner SKR och producera lite över 10 milj KWh/år. Är det havsbasert kan det kosta upp emot 70 miljoner kronor och producera 13 miljoner KWh/år
Är man lite intresserad av vindkraft så har man ofta också lite kunskaper om kostnader, storlekar och hur mycket de producerar ett normalår. Kommer någon då med påståenden som ligger långt ifrån verkligheten, så litar man inte på vad den personen säger, även om det bara är en av uppgifterna som är felaktiga.
Innan du kritserar vindkraften mer, läs på om vilka storlekar med höjder och diametrar som finns, hur stora fundament som behövs till resp verk och inte minst vad de verkliga kostnaderna för att bygga ett verk är. Om man läser årsredovisniongar från företag som bygger vindkraftverk så framgår kostnaderna där om man räknar lite själv. En tumregel är att idag så är det en investering på 5-6 kr per KWh som kan levereras årsvis. Det kan vara lägre, men då ingår inte transformatorer, kraftledning till stomnät och en del övrig kringutrustning som behövs.
Jag menar att du missuppfattat en del av det jag skrivit.
RaderaInlägget handlar inte specifikt om vindkraften i Sverige utan om vindkraften som global företeelse. Därför är priserna angivna i dollar.
De planerade norska jättesnurrorna har en diameter på 145 m och 162 m höga torn. Kostnaden för att bygga en prototyp uppgår till 400 miljoner norska kronor.
Det må vara att Vestasverken använder elektromagneter i många modeller, men faktum är ju att de senare modellerna på 3 MW har permamentmagneter av neodym eftersom effekten blir bättre. Det finns ju också bl.a. Siemensverk med neodymmagneter.
Regeringen i Australien har räknat fram kostnaderna för elproduktion 2010 (i australiska dollar):
Koleldade kraftverk $79 per kWh
Gaseledade kraftverk $97 per kWh = 1,2 gånger kostnaden för kolkraft
Vindkraftverk $1502 per kWh = 19 gånger kostnaden för kolkraft
Solkraftverk $4004 per kWh = 50 gånger kostnaden för kolkraft
Till slut: I hela världen finns det enligt uppgifter på Internet vindkraftverk med en installerad effekt på 238 GW. Den genomsnittliga effektiviteten ligger på ca 20 procent. Alltså producerar alla dessa snurror varje år ca 417 TWh.
417 TWh med 20 procent effektivitet blir 417/132000 = 0,32 procent.
Alltså i stort sett NOLL.
Har jag fel?
Vad menas med $79 per kWh för ett kolkraftverk etc? Om det är kostnad för kund per producerad kWh så låter som ett jäkligt högt högt elpris????
SvaraRaderaOm du har läst det som den här bloggaren skriver om energi, så märker du att han är förfärligt okunnig när energi i allmänhet.
Radera