Featured Post

Patrick Moore: Fakta om CO2

Härom dagen hittade Skeppsgossen följande text av Patrick Moore , den kanadensiske miljöforskaren som var med om att grunda Greenpeace...

tisdag 31 januari 2012

Tro inte på deras spökhistorier!




Redan den gamle journalisten och samhällskritikern H.L. Mencken skrev att politikens yttersta mål är att skrämma upp allmänheten med ändlösa serier av spökhistorier i avsikt att få samma allmänhet att sätta sitt hopp till politikerna.


Miljörörelsen har med framgång använt sig av denna taktik och fått miljoner människor att tro på en stundande katastrof som bara miljöfascisterna kan rädda dem från.

Det är t.ex. därför som folk bär iväg med urdiskade mjölkpaket till återvinningsstationen, de riktigt hoppas på att få chansen att glänsa med hur mycket svett och tårar de lagt ner på sån skit, för att kunna "bevisa" hur "goda" de varit. Men hur mycket hjälper detta egentligen miljön?

Rent psykologiskt är det exakt samma beteende som när t.ex. indianfolk brände sitt guld, sin mat och sina kvinnor, för att blidka gudarna. Offer gav status. Precis samma reptilhjärnebeteende styr de primitiva miljömupparna.

Ovanstående är ett citat som Skeppsgossen tagit sig friheten att låna från en annan blogg eftersom det knappast kan sägas bättre.

Industrin och kapitalet har naturligtvis inte varit sena att haka på trenden. De har dragit in miljarder och åter miljarder genom att tillverka ”miljöbilar” med låga koldioxidutsläpp för att rädda ett klimat som inte behöver räddas. Andra exempel på det omoraliska för att inte säga rent snuskiga samarbetet mellan politiker och miljöfascister är sopsorteringen och utfasningen av de ofarliga glödlamporna till förmån för giftiga lågenergilampor.

Kostnaderna för all denna galenskap läggs förstås på konsumenterna, i form av skatter och andra avgifter. Det värsta är väl att så många tror på spökhistorierna och ”uppoffrar sig” av omtanke om jorden, mänskligheten och barnbarnen.

Samtidigt är dessa miljökramare blinda och döva för alla argument som talar emot deras tro och övertygelse. Enligt undersökningar i Sverige tror majoriteten av svenskarna på att klimatet är på väg att bli varmare på grund av våra utsläpp, att oljan snart tar slut, att världshaven kommer att stiga när polarisarna smälter etc. I många andra länder har människorna blivit alltmer skeptiska till larmrapporterna.

Det står nu helt klart att den lilla uppvärmning som uppmätts under de senaste 15 åren avstannat. Temperaturkurvan är på väg nedåt, vilket av en del forskare tolkas som att jorden håller på att avkylas på grund av minskande solaktivitet. Fortsätter denna avkylning, finns det risk för att vi häruppe på det norra halvklotet kommer att få uppleva början på ”liten istid” någon gång i mitten på seklet.

Oavsett hur klimatet förändras, kan vi människor inte göra något åt det annat än vänta och se. Men vi ska komma ihåg att människan är mycket anpassningsbar och kan leva i områden med polarklimat lika väl som i de hetaste öknar.

Skillnaden mellan en sann miljövän och en förnekare är, enligt den framstående flygplanskonstruktören Burt Rutan, att den förre blir glad över att isens utbredning följer de normala årstidsvariationerna. Han blir glad över nya data som visar att larmrapporterna tycks felaktiga. Förnekaren, om han är en eko/politisk aktivist, förnekar alltid data som visar att vår planet mår bra. Media definierar för det mesta förnekare som personer som inte tror på forskarnas datormodeller. Benämningen passar emellertid bättre in på människor som förnekar uppmätta klimatdata.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare