Featured Post

Århundradets kovändning i klimatdebatten eller när kallare blev varmare

Med början år 2003 raderade dataingenjören, bloggaren m.m. William Connolley i all tysthet tusentals klimatuppgifter från Wikipedia, de...

lördag 24 september 2016

Efter Fukushima: Vilsna japaner bygger ut kolkraften

Diagrammet är hämtat ur Wall Street Journal.


Fem år efter kärnkraftolyckan i Fukushima kan Skeppsgossen konstatera att japanernas intresse för förnybar “grön” energi har minskat betänkligt. Orsakerna är dels motståndet från elbolagen och dels de höga kostnaderna för en grön omställning. Därtill kommer rädslan för att ytterligare miljöpåverkan.

Före Fukushima stod kärnkraften för 30 procent av Japans elproduktion (se diagrammet). Idag står fortfarande över 50 kärnkraftverk i landet stilla och kärnkraften svarar nu för en enda procent av elproduktionen. I stället importerar landet billigt kol och billig naturgas. Så varför satsar man då inte helhjärtat på förnybart? Ökningen från tiden före Fukushima är ju endast 4 procent.

Det beror först och främst på Japans stränga miljölagar och i fallet vindkraft på att folk inte vill se de fula vindsnurrorna förstöra landskapet. Solenergins utbyggnad bromsas av statliga prisregleringar. När japanska hushåll köpte solpaneler bestämde staten att elbolagen skulle betala ett högre pris för solelen än det pris de debiterade sina kunder. Det ledde till en kraftig ökning av antalet installationer men då klagade elleverantörerna över problemen med överbelastning på näten, vilket ledde till att priserna sänktes och till att intresset från konsumenternas sida minskade betydligt.

Detta medförde i sin tur att de företag som levererat solceller gått i konkurs på löpande band. Hittills handlar det om 31 stycken under första halvåret 2016. Stora tillverkare som Panasonic rapporterar att vinsten för årets första kvartal inom den här sektorn halverats jämfört med förra året.

Vattenkraften är redan så utbyggd att det inte finns plats för nya stora kraftverk, och våg- och tidvattenkraftverk stoppas av höga investeringskostnader och naturskyddsbestämmelser.

Det beräknas att Japan har de tredje största geotermiska reserverna i världen. Av dessa är endast ca 2 procent utnyttjade. Det stora problemet är att merparten av dessa ligger i naturskyddade områden. Anläggningskostnaderna är också höga och vid provborrningar i stor skala finns alltid en risk för att naturligt förekommande tungmetaller som arsenik läcker ut och förgiftar grundvattnet. Nu planeras i alla fall provborrningar i närheten av Fukushima som en förberedelse för ett geotermiskt kraftverk som i bästa fall kan startas om 10 år.

Återstår kolet. Under de närmaste 12 åren planeras en ökning av antalet kolkraftverk med nästan 50 procent. Många anser också att det nu är på tiden att starta kärnkraftverken igen för att försäkra landet om tillgång till jämn och miljövänlig elkraft.  
 
Stora risker med geotermisk energi?

fredag 23 september 2016

Wyoming först med skatt på vind

Här planeras världens största vindpark.


Wyoming har som första (och hittills enda) amerikanska delstat bestämt att staten äger den vind som vindkraftsägarna använder för att generera elektricitet och därför kan man ta ut skatt av elproducenterna. Det var ett beslut som fattades redan för fyra år sedan och fram tills nu har Wyoming fått in 15 miljoner dollar i skatt. Skattesatsen är 1 dollar per producerad megawatt-timme. Men inget hindrar att den höjs.

Nu finns planer på att uppföra en av världens största landbaserade vindfarmer, belägen i Rawlins och kallad Chokecherry och Sierra Madre. Kapaciteten ska bli 3 000 MW (motsvarande 3 kärnreaktorer) och strömmen ska skickas till Kalifornien och angränsande delstater via 1200 km långa ledningar. Byggherre är företaget Anschutz som äger en jättestor boskapsranch i området och räknar med att investera hela 8 miljarder dollar i projektet. Redan för nio år sedan började Anschutz arbeta på projektetet, som försenats av bl.a. beskattningen, och om Wyoming höjer skatten går det kanske helt i stöpet. Annars är företaget redo att gå igång redan nästa år.

”Här blåser det jämnt”, säger en talesman för Anschutz. ”Därför kan vi leverera el till Kalifornien till betydligt lägre pris än vad deras egna vindfarmer kan göra.” Andra menar att elpriset i andra ändan av ledningen kan komma att blir hela 50 procent lägre än det inhemska.

Ranchen vid Rawlings är ofantligt stor, så stor att hela Los Angeles ryms inom dess gränser. Anschutz planerar att uppföra 1000 vindsnurror i två etapper och ansluta ledningarna till en kraftstation i närheten av Hoover Dam som sedan länge levererat ström till Kalifornien. Alla tillstånd finns, så när som på naturvårdsverkets tillåtelse att friskriva företaget från de örnar och andra rovfåglar som med all säkerhet kommer att slaktas av propellrarna. Men sådana tillstånd är tack vare Obama numera lätta att få.

Anledningen till att Wyoming går mot strömmen och beskattar i stället för att subventionera är att det blåser konstant nedom Klippiga bergen. Staten är inte heller särskilt intresserad av att själv exploatera vind- och solkraft, utan förlitar sig på kolkraft. Det gör att invånarna kan glädja sig åt mellan 35 och 50 procent lägre elpriser än vad man får betala i t.ex. New England och Kalifornien.

Genom en ödets ironi håller alltså Wyoming som lever på fossilkraft på att bli en storleverantör av vindkraft till andra stater. Inte att undra på att vindindustrin är oroad – inom den är man ju van vid att få bidrag av alla de slag och sedan kamma hem förtjänsterna. Med viss rätt gnäller vindkraftens vänner över beskattningen och menar att den mest är en politisk markering av en stat som traditionellt lever av olja och kol.

Till yttermera visso har en rad studier visat att Wyomings vindar räcker för att förse halva USA med el från vindkraft. Men ansvariga påtalar att en sådan satsning inte skulle ge tillnärmelsevis så många arbetstillfällen som kol- och oljeindustrin gör. Som ett varnande exempel har man nämnt just Chokecherry och Sierra Madre som beräknas skapa färre än 150 jobb.

Wyoming är de stora och öppna viddernas land och det finns ett starkt motstånd mot tanken att förstöra landskapet för flera årtionden framåt med fula vindaggregat. Oljeborrtorn och öppna kolgruvor gör inte alls lika fula ingrepp i naturen, heter det. I motsats till exempelvis Kalifornien finns det inga politiska beslut om att staten ska vara ”fossilfri” i framtiden – i Wyoming håller man hårt på traditionerna och ser med skepsis på snacket om en minskning av växthusgaserna för att rädda världen.

För Kaliforniens del handlar det om ett moraliskt dilemma. Är det rätt att köpa ”grön” el från en stat som själv eldar sin kraftverk med kol? ”Om vi köper förnybar el från Wyoming medan de kör koleldade kraftverk, blir ju klimatvinsterna inte särskilt stora”, säger en expert vid UC Berkeley.

Och vad säger elkonsumenterna i Kalifornien? Inför risken att få kanske 30 procent dyrare elström under de närmaste 15 åren på grund av de aviserade stängningarna av kärnkraftverken är nog åtskilliga beredda att döva sina samveten. Som Skeppsgossen tidigare skrivit – elledningarna känner ingen skillnad på hur strömmen som matas genom dem har genererats.



tisdag 20 september 2016

Statin en farlig medicin



En av de mest lästa posterna på Narrskeppet var ett referat av den japanska studie som bekräftar att de kolesterolsänkande statinerna kan vara direkt livsfarliga för stora grupper hjärtpatienter, främst de äldre. Här kommer några kompletterande synpunkter.   

Vid ett flertal tillfällen har Skeppsgossen diskuterat fixeringen vid kolesterolets betydelse för hjärt-kärlsjukdomar, en fixering som smittat från de hälsovårdande myndigheterna till media och vidare från husläkarna ute på vårdcentralerna till deras patienter. Underlaget för det påstådda sambandet är lika grumligt som påståendena om CO2:s betydelse för klimatförändringarna 
 
Kolesterol är definitivt ingen fiende till din och min hälsa. Tvärtom är kolesterolet livsnödvändigt. Det finns inte bara i blodet utan också i varje cell i kroppen. I cellerna bygger det upp cellmembran, hormoner, vitamin D och gallsyror som gör att kroppen kan tillgodogöra sig fett.

Dr Ron Rosedale anses vara en auktoritet inom åldersforskningen i USA. Han har skrivit följande: “Först och främst är kolesterol en livsviktig komponent i varje cellmembran på jorden. Med andra ord kan det inte finnas liv här på jorden utan kolesterol. Bara detta faktum borde övertyga var och en om att kolesterol inte är något ont. Det är faktiskt en av våra bästa vänner. Vi skulle inte finnas här utan det. Så det är inte så konstigt att en alltför kraftig sänkning av kolesterolet ökar risken för för tidig död. Kolesterol är också en förutsättning för kroppens produktion av steroidhormoner som östrogen, testosteron och kortison.”

Ett högt kolesterolvärde är med andra ord inget farligt i sig. Ett par amerikanska experter har gått så långt som att kalla högt kolesterol för ”en påhittad åkomma, ett ’problem’ som skapades när hälsoexperterna lärde sig att mäta kolesterolnivåerna i blodet”.

Vad läkarna eftersträvar är ett “normalt” HDL-värde (det ”goda” kolesterolet) och ett lågt LDL-värde (det ”onda” kolesterolet”). Ändå finns det absolut inga som helst bevis för att ett lågt LDL-värde skulle vara bra. Tvärtom finns det flera undersökningar som visar att låga kolesterolnivåer överhuvudtaget leder till depressioner, troligen därför att kolesterolet har betydelse för serotoninmetabolismen, som i sin tur påverkar humöret. Låga kolesterolvärden ökar också risken att drabbas av cancer och Parkinsons sjukdom. Ändå sätter läkarna in statiner för att sänka kolesterolvärdena och litar blint till de tröskelvärden som socialstyrelsen anger. 

Statinerna påverkar ett enzym i levern som är nödvändigt för produktionen av kolesterol. Samtidigt töms kroppen på ett s.k. co-enzym Q10, som är viktigt för hjärt- och muskelfunktionerna och nödvändigt för cellaktiviteten i stort. Ibland råder läkarna patienterna att komplettera statinbehandlingen med ett CoQ10 supplement för att motverka den muskelvärk som är en vanlig biverkan av statiner. Men bristen på CoQ10 kan inte kompenseras på det här sättet och resultatet kan faktiskt bli att patienten drabbas av hjärtsvikt. Just hjärtsvikt orsakas mycket ofta av statiner och är en av de viktigaste anledningarna till att man bör undvika dem.

Muskelvärk och muskelsvaghet kallas på läkarspråk rhabdomyolys. Anledningen till att det är den vanligaste biverkningen vid intag av statiner tros vara att dessa aktiverar atrogin-1 genen, som är en huvudorsak till muskelatrofi. Hjärtat är ju också en muskel som kan påverkas negativt på samma sätt som andra muskler i kroppen. Allmän muskelsvaghet och trötthet kan också vara ett tecken på att vävnaderna i kroppen håller på att brytas ned – ett tillstånd som kan leda till njurskador.

Andra undersökningar visar att statinerna ökar risken för polyneuropati (nervskador som orsakar smärtor i händer och fötter), yrsel, minnesskador, sämre immunförsvar och depressioner. ALS och leverskador har också påvisats hos personer som tagit statiner under många år.

Vi ska heller inte glömma sambandet mellan statiner och diabetes typ 2. Det har enligt Skeppsgossens mening inte alls blivit tillräckligt utrett och nämns som en möjlig biverkning på bipacksedeln. I stället ägnar bland annat svenska forskare kraft åt att undersöka sambandet mellan hjärtinfarkter och diabetes typ 2. Det är naturligtvis inte alls lika kontroversiellt och finansieras till en del av Hjärt- och lungfonden.

Hela kolesterolkomplexet har stora likheter med klimatdebatten som inte somnat in efter flera decennier trots alla kritiska röster. I mitten på 1900-talet beskylldes animaliskt fett och kolesterol för den ökande frekvensen av hjärt-kärlsjukdomar. Men redan då fanns det forskare som visade att det var rent nonsens. Ingen lyssnade emellertid på dem utan statliga hälsomyndigheter gick ut med rekommendationer att vi skulle äta mer fiber och använda vegetabiliska oljor i stället för smör (påhejade av läkemedels- och livsmedelsindustrin). Högt kolesterol skulle bekämpas med skadliga statiner och kostfiber. Mot den bakgrunden ter det sig onekligen besynnerligt att vi idag upplever en nästan explosionsartad ökning av både diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdomar.

En utmärkt bok om kolesterolmyten är denna.



söndag 18 september 2016

Attenborough ute på djupt vatten

Varför blev vi nakna apor?

Sir David Attenborough är trots fyllda 90 aktiv i media. Nu senast förde han fram en över 50 år gammal hypotes om att människan en gång varit en vattenvarelse, vilket skulle förklara bland annat vår upprätta gång, vår hårlöshet, att vi kan hålla andan och att vi gillar skaldjur.

Det var marinbiologen Alister Hardy som presenterade den här hypotesen för 55 år sedan. Förutom de ovan uppräknade egenskaperna nämnde Hardy vår förmåga att simma och gilla det, att vår brist på behåring minskade vattenmotståndet när vi simmade och att fettlagren under huden skapar extra isolering. Han menade också att vår förmåga att gå upprätt var resultatet av många tusen års vadande.

När David Attenborough nu dammat av historien om ”den vattenlevande apan” har han fått mothugg från den biologiska forskarvärlden. Det finns en rad andra hypoteser som kan förklara dessa egenskaper och som stämmer betydligt bättre med det vi nu vet om urtidsmänniskan.

Hårlöshet är t.ex. en egenskap som bara återfinns hos helt vattenlevande däggdjur som valar och delfiner. Däggdjur som delar sin tid mellan vatten och land (uttrar och vattensorkar m.fl.) är helt pälsklädda. Att vi har hår på vissa ställen på kroppen beror på sexuellt urval och anpassningar till olika klimat. Sexuellt urval kan också förklara fördelningen av kroppsfett, som ju inte är densamma hos män som hos kvinnor. Och att vi kan hålla andan anses numera ha mer med vårt tal att göra än med förmågan att simma under vatten.

För egentligen är vi ganska illa rustade för ett liv i vatten. Vi simmar långsamt och våra ögon fungerar dåligt under vatten. Eftersom vi inte har en vattenavstötande päls fryser vi när vi kliver upp ur vattnet också när luften är varm.  

Hur är det då med vår smak för skaldjur? Den förklaras enklast med att de tidiga människorna tillbringade mycket tid på stränderna. Att samla och äta skaldjur är ett lätt sätt att få i sig protein.

Läs mer på:
http://theconversation.com/sorry-david-attenborough-we-didnt-evolve-from-aquatic-apes-heres-why-65570


fredag 16 september 2016

Global uppvärmning = rasism


Ombord på Narrskeppet fortsätter narrarna att överträffa varandra med de mest bisarra hypoteser och slutsatser. Senaste idiotin som avhandlas i korridorerna är att den globala uppvärmningen ytterst handlar om de välbesuttna vitas kamp mot de svaga och förtryckta svarta!

Detta postkoloniala synsätt har sitt ursprung i en artikel i brittiska tidningen The Guardian. Utgångspunkten är att Storbritannien påstås vara den nation som per capita svarar för det största bidraget till den globala uppvärmningen. Nationen är också ett av de länder som är minst känsligt för klimatpåverkan, medan sju av de 10 mest känsliga länderna ligger i södra Afrika. Slutsats: De själviska och hänsynslösa vita européerna fortsätter att förtrycka de oskyldiga svarta.

Black lives matter, som det numera heter.

Vilken tänkande person som helst inser att resonemanget är felaktigt från början till slut. Ingen av de tre förutsättningar som tidningen nämner kan bevisas. Vad det hela handlar om är att få de mer välbeställda länderna att känna skuld för det välstånd de byggt upp och betala kompensation eller skadestånd till de fattigare länderna. Då kan man alltid ta fram rasistkortet som en joker.

I Storbritannien finns sedan länge en stor andel färgade som rimligen bör känna ansvar för sin del av den globala uppvärmningen. De är definitivt inga offer. Men idag övertrumfar hudfärgen allt annat och följaktligen anser den färgade befolkningen i landet att de också är offer för de vitas förtryck. Hänger ni med?

Men vänta – det blir värre!

Någon har nämligen räknat ut att anglo-afrikaner löper 28 procent större risk att drabbas av luftföroreningar än sina vita bröder.


Black lives matter, javisst. Men hur är det med logiken?




torsdag 15 september 2016

Århundradets kovändning i klimatdebatten eller när kallare blev varmare


Med början år 2003 raderade dataingenjören, bloggaren m.m. William Connolley i all tysthet tusentals klimatuppgifter från Wikipedia, den mest använda informationskällan på nätet. Nu har en man som heter Kenneth Richard avslöjat hela sanningen om denne den globala uppvärmningens femtekolonnare på sajten http://notrickszone.com/
  
Under 1970-talet var den gängse uppfattningen bland klimatforskarna att världen stod inför en avkylning. När Al Gore och IPCC kommit fram till att så inte alls var fallet utan att vi istället gick mot ett varmare klimat med katastrofala följder, engagerades vetenskapliga mullvadar med uppgift att undergräva alla motargument.

En av dem var William Connolley. Han var inte bara medlem i “Green Party” utan också administratör i Wikipedia. Som sådan kunde han härja fritt. Han nöjde sig inte med att plocka bort hela artiklar utan skrev om hela klimathistorien så att den stämde med kompisen Michael Manns ökända hockeyklubba. Det innebar att alla referenser till den medeltida värmeperioden och Lilla istiden ströks eller bearbetades redaktionellt.  

Enligt en undersökning som brittiska Telegraph gjort skrev Connolley (eller skrev om) nära 5 500 artiklar på Wikipedia. När någon av författarna till dessa opponerade sig blockerade han honom och vägrade ta mot vidare bidrag. Sammanlagt lär det ha blivit över 2 000 skribenter som stängdes ute i kylan. IPCC-anhängarna belönades i stället. På det sättet förvandlade Connolley Wikipedia till en vänstervriden propagandacentral för IPCC & Co.

Tillsammans med kollegerna Peterson och Fleck publicerade Connolley ett manifest som skulle ta död på “myten om 1970-talets konsensus om den globala avkylningen”. Deras källor visade att flertalet vetenskapliga artiklar handlade om att CO2 bidrog till att höja temperaturen globalt.

Efter Connolleys ”justeringar” kunde man under rubriken ”Global avkylning” läsa detta på Wikipedia (Skeppsgossens översättning):

“Denna hypotes har föga stöd inom vetenskapssamhället, men fick tillfälligt viss uppmärksamhet på grund av en kombination av en svagt nedåtgående temperaturtrend från 1940-talet till det tidiga 1970-talet och rapporter i pressen som inte på ett alldeles korrekt sätt avspeglade åsikterna inom den vetenskapliga litteraturen, som visade på en alltmer utbredd uppfattning om en uppvärmning orsakad av utsläpp av växthusgaser.”

Konsensus eller ej, det viktiga är att 1970-talets rapporter om en långsam avkylning inte kan avfärdas som en myt. Från 1940-talet och fram till 1970-talet fanns uppmätta data som pekade på en temperatursänkning runt -0,3°C globalt. När mätvärdena talade emot uppvärmningen friserades de helt enkelt av ansvariga inom MetOffice och Nasa, så att det enligt dem bara handlade om en avkylning på några hundradelar av en grad (-0,01°C).

I fackpressen från den aktuella perioden diskuterades avkylningen ofta, framför allt de -0,05°C som uppmätts på norra halvklotet där avkylningen var mer markant. Man talade till och med om att försöka smälta havsisen i Arktis på konstgjord väg, man noterade att glaciärerna växte till och att skördarna blev mindre. De kalla vintrarna på 1960- och 1970-talen fick många klimatforskare att anta att vi var på väg mot en ny Liten istid.

CIA var också inblandat och gjorde en analys baserad på ”den framstående brittiske” klimatologen dr Hubert Lambs slutsatser. Enligt honom talade 22 av 27 rapporter om en trend mot ett kallare klimat under resten av 1900-talet. En sänkning av medeltemperaturen med några grader skulle ge världen ett klimat som liknade det som rådde under 1800-talet. Det innebar bl.a. ojämnt fördelade regnmängder, färre monsunregn och kortare växtsäsonger i Kanada, norra Ryssland och norra Kina.

Så sent som 1985 noterades att orsakerna till den globala klimatförändringen ännu var föremål för diskussion i vetenskapliga kretsar. Det hette att det inte fanns underlag för säkra förutsägelser om det framtida klimatet.

Så skedde den plötsliga kovändningen då kallare blev varmare. Nu fick Al Gore, IPCC och de andra klimatnarrarna med sig hela FN, och tack vare gyckelkonster, grova lögner och bedräglig marknadsföring sålde man in koldioxiden som det stora hotet mot hela vår existens. En nyckelperson i sammanhanget var William Connolley och hans över 5 500 "redigerade" artiklar på Wikipedia. Idag är han bannlyst från sajten men den skada han gjort tycks vara svår att reparera.   

Connolleys handlande är ett exempel på vad som kallas "scientisation" (expertifiering på svenska) av en politisk debatt: man väljer ut vissa vetenskapliga fakta för att ge trovärdighet åt en politisk agenda och raderar uppgifter som inte stämmer överens. Det är en metod som flitigt används av klimatnarrarna i deras kampanjer. Någon har med all rätt undrat om inte den viktigaste egenskapen för att bli upptagen i deras krets är att besitta en psykopatisk personlighet.      




onsdag 14 september 2016

Kortare arbetstid ger mer tid för Pokémon och mindre utsläpp


Skeppsgossen tillbringar mycken tid i utkiken för att pejla in strömningarna i tiden. Miljöpartiets förslag om att förkorta arbetstiden har fått internationell spridning i sociala media – det tycks som om världens alla människor vill arbeta kortare tid för att få mer tid till att jaga Pokémon och babbla i sina mobiler.

Bakom förslagen att gå från dagens åtta timmar till sex döljer sig dock en annan agenda än att göra livet ljuvt för varandra. Redan för några år sedan publicerades en utredning som kom till slutsatsen att om vi arbetar kortare tid så konsumerar vi mindre och sparar därmed miljön. Kortare arbetstid innebär enkelt uttryckt lägre utsläpp av växthusgaser.

“Sambandet mellan dessa båda variabler är inte helt klarlagt”, sägs det i utredningen. ”Men om arbetstiden i västerlandet minskades med i genomsnitt 0,5 procent per år, skulle detta eliminera så mycket som en fjärdedel och kanske ända upp till hälften av industrisamhällets tillskott till den globala uppvärmningen.”

Framför allt är det USA som borde minska arbetstiden. I början av 1970-talet arbetade folk i genomsnitt lika länge per vecka på båda sidor av Atlanten, men år 2005 var skillnaden hela 50 procent till Europas fördel. Ytterst handlar det om jämlikhet, menar utredningen. Under perioden 1973 till 2007 gick i USA mindre än 2/3 av alla löneförbättringar till en procent av de bäst bemedlade hushållen (Skeppsgossen tror inte att Obama har lyckats förändra den bilden särskilt mycket).

I rapporten sägs det också att majoriteten av alla amerikanska arbetare skulle bli tvungna att dra ner på sin levnadsstandard om de arbetade kortare tid. Läs mer på


Ibland har Skeppsgossen ett obehagligt intryck av att alltför många människor anser att arbete är en plåga och ett nödvändigt ont. Själv har han med glädje kilat upp och ner i stormasten under hela sitt liv, nyfiken på vad han kan komma att upptäcka nästa dag. Och de dagar han inte känt lust att göra det har han helt enkelt gett fan i det, även om det kostat honom en dag utan lunch och middag.  

När jobbet känns för tungt...

Bloggtoppen

Blogg listad på Bloggtoppen.se

Narrskeppet

Narrskeppet

Bloggintresserade

Bloggarkiv

Om mig

Mitt foto
Har varit journalist under hela mitt yrkesverksamma liv och jämsides med detta översättare